Åh näe helt ärligt så har jag inte viljat blogga eller nånting. Hela senaste månaden har jag verkligen mått psykiskt kasst.
Jag sover dåligt, jag vaknar i panik mitt i nätterna, jag sitter och skakar o hoppas att jag ska dö. Det har bara blivit värre och värre. Min kille hittade en annan tjej i västervik o dom vart typ tsm o sen sa han att han ånfra sej o fortsatte vara med mej o sa att de inte va nånting mellan dom. Läste igenom hans mess o hittade massor om att han hellre ville ha den andra som enda tjej att tänka på och att det var ett dåligt val att ta tillbaka mej igen.
Det var lite mer än en vecka sedan han skrev det. Nu när jag frågar honom säger han att det bara var då han kände så. Men allvarligt, man kan väll inte tappa känslor för någon man är nykär i baara sådär snabbt?
Vet inte vad ajg ska göra längre.
Jag älskar honom så jävla mycket men vill inte ha en kille som inte kan bestämma sej för vem han ska ha. Det var lixom 3:dje gången dethär året.
Jag orkar verkligen inte dethär mera.
Har börjat röka igen för att jag mår så dåligt.
Varje dag är en plåga, det enda jag vill är, skära mej, supa o röka men jag kan bara göra en sak.
Röka.
Jag har inga mer ställen att skära mej på där det inte synns längre. Mina armasr är fulla av ärr, mina lår är fulla av ärr, min nacke är full av ärr.
Jag vill verkligen inte!
Kan inte någon bara hjälpa mej upp ur skiten?
Jag mår inte så jävla bra som folk tror eller som det ser ut som...
Varje natt är det tårar som rinner, hjärtat som försöker slå sej ut ur bröstkorgen, hela jag som skakar så mycket att jag knappt ens kan ligga ner.

Fukk allting, jag orkar inte med det.

Så fort man säger att man mår dåligt är man en jävla attentionwhore o säger man ingenting så är man dryg.

Snälla ta mej bara härifrån!